Author: Tilde Michels
Year: 1985
Origin: Germany
Violence: 0/5
Sexual content: 0/5
Text languages: Swedish
Audio languages:
More info:
Synopsis:
En charmig liten rimmad historia om jägaren Ivo som låter både haren, räven och björnen komma in och sova i hans stuga en stormig vinternatt.
Year: 1985
Origin: Germany
Violence: 0/5
Sexual content: 0/5
Text languages: Swedish
Audio languages:
More info:
Synopsis:
En charmig liten rimmad historia om jägaren Ivo som låter både haren, räven och björnen komma in och sova i hans stuga en stormig vinternatt.
Vid skogen står en stuga här.
Så tyngd av snö och is den är.
I stugan bor en liten man helt ensam - Ivo heter han.
Det var en stormig, smällkall natt, då Ivo upp ur sömnen spratt.
"Nån knackade på dörren. Oh, vem kommer hit så sent måntro?"
En hare satt bland is och snö.
"Jag fryser så att jag kan dö!
Nu väckte jag dej. Åh, förlåt!"
sa haren tyst och brast i gråt.
Men Ivo sa: "Stig in, stig in!
Nu tänder jag i min kamin."
När elden börjar flamma opp,
blir haren varm från tå till topp.
Han i en länstol sjunker ner.
Oh, vilket härligt nattkvarter!
Nu mumlar Ivo: "Hoppas att du drömmer skönt.
Sov gott! Godnatt!"
Det dröjer dock ej länge förrän
nån börjar bulta bulta hårt på dörren,
och genast vaknar båda två.
Det är en räv som bultar så.
Han gnäller: "Vinden är så vass, och jag förfryser svans och tass.
Släpp in mej, låt mig vila ut en liten stund - en halv minut!"
Då skriker haren: "Nej, åh nej!
Stäng dörren fort, jag ber dej!
Oss harar äter räven upp,
liksom han äter höns och tupp!"
Men räven som är stel av kyla,
Han svarar milt: "Låt bli att yla!
Dej ska jag inte göra illa!
Det svär jag på, du hare lilla!"
"Håll bara ord!" sa Ivo då.
Så lät han räven stiga på.
Och räven lägger sig till ro.
Nu råder lugn i Ivos bo,
och Ivo mumlar: "Hoppas att du drömmer skönt.
Sov gott! Godnatt!"
Men länge blir det inte lugnt.
Nån går i snön där ute tungt.
Nån brummar, bankar, bråkar - hu!
Det är en björn som kommer nu.
Igen blir stackars Ivo väckt.
På björnen stirrar han förskräckt.
Den röda räven blir helt blek
- han tänker på en stulen stek.
"Björn kommer för att straffa mig.
Nu blir det svårt att klara sej!"
Men björnen säger: "På visit som fredlig vän jag kommer hit
med frusna öron, frusna tassar och ber om skydd - ifall det passar?"
Ja, så får björnen vara med,
och Ivo lägger in mer ved.
Och björnen lägger sig till ro,
så blir det lugnt i Ivos bo,
och Ivo mumlar: "Hoppas att du drömmer skönt.
Sov gott! Godnatt!"
Där ute rasar snöstorm än,
liksom en galning härjar den
och knäcker träd och lever bus
och skakar Ivos lilla hus,
men haren sover liksom räven och björnen.
Ivo sover än.
Men knappast hinner dagen gry,
förrn haren tänker på att fly.
"På rävar kan man aldrig lita.
Nu är han hungrig. Jag ska smita,
för jag vill inte gärna dö!
Jag skuttar ut i snön. Ajö!"
Nu vaknar räven ur sin dröm
och sträcker på sej, stel och öm,
får syn på björnen och blir skraj.
"Här är det farligt, aj aj aj!
En ilsken björn med vassa klor är hemsk,
det lärde mej min mor."
Och innan björnen vaknar opp,
försvinner räven i galopp.
Men ännu snarkar i sitt hörn
en stor och lurvig Nalle björn
med päls och öron varma, torra.
Så vaknar han och börjar morra
och glo och blinka.
Han blir stel av fasa.
Månne ser han fel?
Nej nej - på väggen där hänger ett GEVÄR!!!
"Här bor en jägare! O hu!
Det är nog bäst jag sticker nu!
Jag tror bestämt att solen lyser därute,
så jag inte fryser."
Strax tassar björnen från sin vrå
och smiter ut så tyst på tå.
Klockan slår elva - Ivo vaknar,
och sina gäster strax han saknar,
förvånad han omkring sig ser
var det en dröm och inget mer?
Se här! Han finner spår på skaren
av räven, björnen och av haren.
Då ler och nickar Ivo glatt.
"Ja, faktiskt sov de här i natt!
Snöstormen drev dem hit.
Sån tur att de höll fred som snälla djur!"
Så tyngd av snö och is den är.
I stugan bor en liten man helt ensam - Ivo heter han.
Det var en stormig, smällkall natt, då Ivo upp ur sömnen spratt.
"Nån knackade på dörren. Oh, vem kommer hit så sent måntro?"
En hare satt bland is och snö.
"Jag fryser så att jag kan dö!
Nu väckte jag dej. Åh, förlåt!"
sa haren tyst och brast i gråt.
Men Ivo sa: "Stig in, stig in!
Nu tänder jag i min kamin."
När elden börjar flamma opp,
blir haren varm från tå till topp.
Han i en länstol sjunker ner.
Oh, vilket härligt nattkvarter!
Nu mumlar Ivo: "Hoppas att du drömmer skönt.
Sov gott! Godnatt!"
Det dröjer dock ej länge förrän
nån börjar bulta bulta hårt på dörren,
och genast vaknar båda två.
Det är en räv som bultar så.
Han gnäller: "Vinden är så vass, och jag förfryser svans och tass.
Släpp in mej, låt mig vila ut en liten stund - en halv minut!"
Då skriker haren: "Nej, åh nej!
Stäng dörren fort, jag ber dej!
Oss harar äter räven upp,
liksom han äter höns och tupp!"
Men räven som är stel av kyla,
Han svarar milt: "Låt bli att yla!
Dej ska jag inte göra illa!
Det svär jag på, du hare lilla!"
"Håll bara ord!" sa Ivo då.
Så lät han räven stiga på.
Och räven lägger sig till ro.
Nu råder lugn i Ivos bo,
och Ivo mumlar: "Hoppas att du drömmer skönt.
Sov gott! Godnatt!"
Men länge blir det inte lugnt.
Nån går i snön där ute tungt.
Nån brummar, bankar, bråkar - hu!
Det är en björn som kommer nu.
Igen blir stackars Ivo väckt.
På björnen stirrar han förskräckt.
Den röda räven blir helt blek
- han tänker på en stulen stek.
"Björn kommer för att straffa mig.
Nu blir det svårt att klara sej!"
Men björnen säger: "På visit som fredlig vän jag kommer hit
med frusna öron, frusna tassar och ber om skydd - ifall det passar?"
Ja, så får björnen vara med,
och Ivo lägger in mer ved.
Och björnen lägger sig till ro,
så blir det lugnt i Ivos bo,
och Ivo mumlar: "Hoppas att du drömmer skönt.
Sov gott! Godnatt!"
Där ute rasar snöstorm än,
liksom en galning härjar den
och knäcker träd och lever bus
och skakar Ivos lilla hus,
men haren sover liksom räven och björnen.
Ivo sover än.
Men knappast hinner dagen gry,
förrn haren tänker på att fly.
"På rävar kan man aldrig lita.
Nu är han hungrig. Jag ska smita,
för jag vill inte gärna dö!
Jag skuttar ut i snön. Ajö!"
Nu vaknar räven ur sin dröm
och sträcker på sej, stel och öm,
får syn på björnen och blir skraj.
"Här är det farligt, aj aj aj!
En ilsken björn med vassa klor är hemsk,
det lärde mej min mor."
Och innan björnen vaknar opp,
försvinner räven i galopp.
Men ännu snarkar i sitt hörn
en stor och lurvig Nalle björn
med päls och öron varma, torra.
Så vaknar han och börjar morra
och glo och blinka.
Han blir stel av fasa.
Månne ser han fel?
Nej nej - på väggen där hänger ett GEVÄR!!!
"Här bor en jägare! O hu!
Det är nog bäst jag sticker nu!
Jag tror bestämt att solen lyser därute,
så jag inte fryser."
Strax tassar björnen från sin vrå
och smiter ut så tyst på tå.
Klockan slår elva - Ivo vaknar,
och sina gäster strax han saknar,
förvånad han omkring sig ser
var det en dröm och inget mer?
Se här! Han finner spår på skaren
av räven, björnen och av haren.
Då ler och nickar Ivo glatt.
"Ja, faktiskt sov de här i natt!
Snöstormen drev dem hit.
Sån tur att de höll fred som snälla djur!"